Dáiddadagus vuolgá vuolleravddas, vuosttas teáhterbihtáin man Beaivváš čájehii jagi 1981 Davvi-Norgga Feastaspealuin Hášttáin. Mun lean čoaggán sisdoalu bihtás Min Duoddarat, bohccuid ja rievssahiid eatnamis.
Gova lean ráhkadan máŋga boarddaceahkkin, maid govvidan iešguđet dáhpáhussan teáhtera ja Guovdageainnu historjjás. Buot vuolimusas lean sággan ja herven iešguđet teáhterbihtáid, maid Beaivváš lea ráhkadan ja čájehan jagiid 1981 – 2024. Ollu olbmot barget searválaga go ođđa teáhterbihttá galgá ráhkaduvvot. Olmmoš goargŋu bajás boarddacehkiid mielde, go lea dahkamin teáhterbihtá dahje bargamin skuvlaprošeavttain. Ođđa huksehusas han lea maiddái boazodoalloskuvla ja joatkkaskuvla. Fiskes viidodagas lea goavdá hápmi, mii maiddái lea beaivváža govastat. Beaivváš teáhtera namma boahtá sámi beaivvážis.
Goavdá siskkobealde dáhpáhuvvet feara mat, mat govas čudjet geahččái. Jorba hámis, dego agálašvuođas ja juigosisge, ii leat álgu iige loahppa. Jorba hámis lea guovddáš sadji sámi kultuvrras. Lávus leat golbma gierddu – árran, loaidu ja reahpen.
Rievssat, mii lea noaideloddi ja man birastahttá mealgat mytologiija, molsu ivnni jahkodagaid mielde. Českes dálveivdni lea iešalddes dakkár mii geassá geidosii. Rievssatgárdun lea leamaš deaŧalaš oassi sámi kultuvrras. Vuogas go skuvllat áimmahuššet ja jotket dološ dieđu ja máhtu, mo galgá gárdut ja giellat rievssahiid.
Britta Marakatt-Labba (r. 1951) ássá Badje-Sohpparis Ruoŧa bealde Sámis. Son bajásšattai boazobearrašis, ja válddii oahpu Dáidda- ja hábmenallaskuvllas Göteborgas ja Sámi allaskuvllas Guovdageainnus. 1970 logu rájes son lea leamaš čielga dáiddalaš jietna ja sámi kultuvrra ja historjjá deaŧalaš gaskkusteaddji dáidaga ja aktivismma bokte. Earret eará leai son mielde álggaheamen Mázejoavkku jagi 1978, ja vuođđudeamen Sámi Dáiddačehpiid Searvvi jagi 1979.
Son lea oassálastán eatnat čájáhusaide, ja su dáiddabargguid leat oastán sisa máŋga museačoakkáldaga, earret eará Röhsska museet Göteborgas, Nationalmuseum ja Moderna Museet Stuehkies/Stockholmas, British Museum Londonis, MARKK-Hamburg Museum Duiskkas, Davvi Norgga Dáiddamusea Romssas, KODE Bergen Birggonis, Nasjonalmuseet Osloves/Oslo ja RiddoDuottarMuseat Finnmárkkus.
Åarjelsaemien:
Mijjen doedterh
Vierhkie aalka vueliebielesne, voestes teaterestuhtjen bïjre mejtie Beaivváš vuesiehti Festpillene Harstadesne1981. Manne sisvegem bihkeme stuhtjesne Mijjen doedterh, bovtsen jïh rïeksegen laante.
Guvvie bigkesovveme traahpenjieptjiej mietie, ovmessie heannadimmieh teatere- jïh Guovdageaidnu-historihkesne, vuelieaehpesne leam ovmessie teaterestuhtjh smutjkiestamme mejtie Beaivváš lea vuesiehtamme 1981-2024. Gellie almetjh mah tjuerieh meatan årrodh gosse orre teaterestuhtje tseegkesåvva. Gosse teaterestuhtjem tseegkie jallh skuvleprosjektine barka dellie bæjjese traahpenjieptjide vaadtsa, juktie båatsoe- jïh jåarhkeskuvle aaj gåetesne. Viskes sijjie lea gievrien hammoe, mij aaj lea biejjien symbovle. Nomme Beaivváš båata saemien baakoste biejjie, noerhtesaemien beaivvi.
Gievrien sisnjelen ovmessie aath heannadieh mah guvvesne vuartasjæjjese vuetsieh, jorpe hammoe goh ihkuvevoete, jïh vuelie aalkoven jïh galhkuven namhtah. Jorpe hammoe vihkeles råållam åtna saemien kultuvresne. Låavthgåetien leah golme gievlieh, aernie, låajtoe jïh riehpene.
Rïeksege lea magijeles ledtie man bïjre jïjnje mytologije, jïh klaeriem molse. Veelkes daelvieklaerie lea oktegh magijeles. Gïeledh lea vihkeles bielie orreme saemien kultuvresne. Skuvlide lea hijven daam båeries daajroem vijriebasse jåerhkedh, maehtedh rïeksegengïelh darjodh jïh gïeledh.
Britta Marakatt-Labba (r.1951) Badje-Sohpparisnie årroeminie Saepmien sveerjen bielesne. Dïhte båatsoefuelhkesne byjjeni, jïh sov ööhpehtimmiem veelti skuvlesne Högskolan för konst och design Gøteborgesne jïh Saemien jïlleskuvlesne Guovdageaidnusne. 1970-låhkoen raejeste dïhte tjïelke tjeahpoegïeline jïh vihkeles bievniejinie orreme saemien kultuvreste jïh histovrijistie tjeahpoen jïh aktivismen tjïrrh. Dihte lij meatan Masi-dåehkiem tseegkedh 1978, jih tseegkemisnie Saemien tjiehpiedæjjasiebreste (Sámi Dáiddačehpiid) 1979.
Dïhte meatan orreme gelline vuesiehtimmine, jïh jienebh museumevåarhkoeh leah altese barkoeh åasteme, dej gaskem Röhsska museet Göteborgesne, Nationalmuseum jïh Moderna Museet Stuehkesne, British Museum Londonisnie, MARKK-Hamburg Museum, Noerhtenöörjen Tjeahpoemuseume, KODE Bergen, Nasjonalmuseet Oslovisnie jïh RiddoDuottarMuseat Finnmarhkesne.
Norsk tekst:
«Verket startar på nederkanten, om första teaterstycket som Beaivvas uppförde 1981 under Harstad Festspillen. Jag har plockat upp innehållet i stycket Min Duoddarat/Våre vidder, renens och ripans land.
Bilden är byggd upp i trappetrinn, olika händelser i teater- og Kautokeino-historik, längs ner har jag broderat in olika teaterstycken som Beaivvas har uppfört 1981–2024. Det är många människor involverade när ett nytt teaterstycke sätts upp. Man klättrar upp för trappetrinn när man bygger upp ett teaterstycke eller jobbar med skoleprojekt, eftersom byggnaden också rymmer reindrifts och vidaregående skole. Det gula fältet är trummans formation, som også är solens symbol. Namnet Beaivvas kommer från samiska sol/Beaivvi.
Innanför trumman händer det en del olika saker som i bilden trummas ut till betraktaren, den runda formen som evigheten, och joik som har ingen början eller slut. Den cirkulära formen har en central roll i samisk kultur. Lavvoen har tre cirklar, eldstaden/arran, golvet i lavvoen/loiddu-loiddut och rökhålet/reahppen.
Ripan (rype), en magisk fågel och omgärdat med mycket mytologi, skiftar färg. Den vita vinterfärgen är i sig magisk. Att snara ripa har varit en viktig del i den samiska kulturen. Fint för skolor att ta och vidareföra den gamla kunskapen, att kunna göra snaror och snara ripor.»
Britta Marakatt-Labba (f. 1951) bor i Badje-Sohppar/Övre Soppero på svensk side av Sápmi. Hun vokste opp i en reindriftsfamilie, og tok sin utdanning på Högskolan för konst och design i Göteborg og Sámi allaskuvla/Samisk høgskole i Guovdageaidnu/Kautokeino. Siden 1970-tallet har hun vært en tydelig kunstnerisk stemme og en viktig formidler av samisk kultur og historie gjennom kunst og aktivisme. Blant annet var hun med på å starte Mázejoavku/Masi-gruppa i 1978, og på etableringen av Sámi Dáiddačehpiid Searvi/Samisk kunstnerforbund i 1979.
Hun har deltatt på en rekke utstillinger, og arbeidene hennes er kjøpt inn av flere museumssamlinger, blant annet Röhsska museet i Göteborg, Nationalmuseum og Moderna Museet i Stockholm, British Museum i London, MARKK-Hamburg Museum, Nordnorsk Kunstmuseum, KODE Bergen, Nasjonalmuseet i Oslo og RiddoDuottarMuseat i Finnmark.
